När jag var ung ville jag bli forskare, och redan i början av min naturvetenskapliga utbildning så studerade jag signalsubstanser i hjärnan. Intresset för biologi och människokroppen ledde mig dock tillslut även in på läkaryrket och jag var bara 24 år gammal när jag blev jag färdig läkare. Reumatologi kom jag dock in på lite av slumpen, men det var helt rätt för mig. Inom den specialiteten så får jag träffa patienter i alla livets skeenden, och behålla relationen med dem under en längre tid. Även om sjukdomarna är kroniska, så finns det mycket vi kan göra rent medicinskt. Tillslut kommer vi ofta jättelångt med behandlingarna, och patienterna får må bra. Det är otroligt roligt och givande!

Efter läkarlinjen och min specialistutbildning så satsade jag återigen på min dröm och började forska. Tillslut tog jag en doktorsexamen, och senare blev jag även docent i reumatologi. Jag har framförallt forskat kring hjärt- och kärlsjukdom vid reumatism, då patienter med ledgångsreumatism har en ökad risk att drabbas av den typen av sjukdomar. Om jag hade vetat hur pass mycket jag skulle trivas med att forska, och vilka fantastiska möjligheter det senare skulle ge, hade jag nog börjat med det ännu tidigare. 

Idag är jag nämligen 57 år gammal och när man har varit med i gamet så pass länge så kan man göra stor nytta även när man inte jobbar med patienter eller forskar. För min del innebär det att jag även arbetar med kvalitetsregister och ideellt i specialitetsföreningen. Den största utmaningen för mig är helt klart att få tiden att räcka till alla spännande och intressanta saker.

Jag är stolt över är allt jag har åstadkommit i mitt karriärliv, och att jag även är bra på att se andra människors potential oavsett om det är överläkare, underläkare, doktorander, patienter eller sjuksköterskor. Bland det bästa jag vet är att få se andra människor lyckas, och att hjälpa mina patienter att må bra.

För även om jag följde min dröm att bli forskare, så gillar jag mest av allt att jobba kliniskt med patienter. Där kan man göra sådan påtaglig nytta omedelbart för en person, och den känslan är svårslagen.